Många branscher över hela världen ökar sina hållbarhetsinsatser. Byggnader utgör ofta en av de största bidragarna till en organisations koldioxidavtryck. Detta är anledningen till att Planon och KPMG går samman för att hjälpa företag att utnyttja sin byggda miljö för att hantera klimatförändringar.
Det finns helt enkelt ingen tid att förlora i kampen mot klimatförändringarna. Även om klimatavtalet i Paris ansågs vara en vändpunkt för arbetet med miljömässig hållbarhet fortsätter de globala koldioxidutsläppen att föra in oss på en farlig väg. I augusti 2021 utfärdade t.ex. FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar en rapport som visade att mänskligheten redan har värmt jorden med ungefär 1,1 grader och att tröskeln på 1,5 grader sannolikt kommer nås eller överskridas under de kommande två årtiondena om inga drastiska förändringar genomförs.
Världens hållbarhetsinitiativ kommer utan tvekan att få en extra knuff efter COP26-konferensen. Konferensens fyra huvudsakliga mål (att påskynda utfasningen av kol, minska avskogningen, påskynda övergången till elfordon och uppmuntra investeringar i förnybar energi) ska välkomnas, men målen bör först uppnås innan de lovordas. Handling väger tyngre än ord.
Ett område där åtgärder kan ha en betydande inverkan är byggsektorn. Fastighetsbranschen står för cirka 40 % av de globala koldioxidutsläppen. Även om initiativ redan har tagits för att minska effekten av den byggda miljön, som t.ex. World Green Building Councils Net Zero Carbon Buildings Commitment, är dessa inte tillräckliga.
Som tur är verkar det möjligt med en mer hållbar framtid för fastighetsbranschen – faktum är att den redan pågår. Viktiga drivkrafter för hållbarhet i denna bransch är skiftande krav från fastighetsägare som efterfrågar bättre klimatprestanda från sina byggnader. I allt högre grad inser fastighetsägare att hållbara byggnader är viktiga för medarbetarnas trivsel och välbefinnande.
Samtidigt ökar medvetenheten om byggnadernas miljöpåverkan och ESG-förväntningarna från aktieägare och intressenter blir allt större, vilket kraftigt driver på den gröna utvecklingen inom fastighetsbranschen. Kapitalmarknaderna är redan fast beslutna om en grön övergång och kommer att fortsätta att insistera på bättre koldioxidprestanda. Som svar på COP26 utfärdade t.ex. FN:s klimatmästare på hög nivå en rapport som indikerar att den privata sektorn skulle kunna bidra med 70 % av den totala investering som krävs för att uppnå nettonollmål. Varumärken som ING, Rabobank, ABN AMRO, HSBC och många andra är redan engagerade i att nå detta mål. En miljö där investeringar i hållbara tillgångar ökar kommer utan tvekan att stimulera fler planerare i fastighetsbranschen och arbetsplatsledare att ta hållbarhet på allvar.
Föreskrifter är också av avgörande betydelse för att skapa en mer hållbar fastighetsbransch. Exempelvis anger EU:s taxonomiförordning,som antogs i juni 2020, kriterier och terminologi kring hållbarhet och ger fastighetsbranschen en tydligare väg mot nettonoll till 2030.
Utanför EU skapar dock en utvidgad lagstiftning och olika nettonollåtaganden i olika länder en ganska fragmenterad röra för portföljförvaltare att hålla reda på. Att etablera en tydlig grund för hållbarhet i fastighetssfären, t.ex. genom att införa KPMG Net Zero Readiness Index (NZRI), kan vara ett sätt att förenkla och effektivisera den byggda miljöns hållbarhetsresa.
NZRI jämför 32 länders åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och utvärderar deras förmåga att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Indexet har funnit att de hållbara initiativen i många länder redan har en betydande inverkan, och att fastighetsbranschen spelar en framträdande roll.
Eftersom en stor del av fokuset på hållbarhet handlar om myndighetsinitiativ försvåras ofta insatserna för att hantera klimatförändringar och den djupgående inverkan som den privata sektorn kan ha (och redan har haft) på utsläpp av växthusgaser beaktas inte. I enlighet med slutsatserna i KPMG:s NZRI-rapport kan obligatorisk rapportering om koldioxidutsläpp accelerera nettonollövergången och tillhandahålla nödvändiga data för investerare och långivare för att fatta grönare beslut.
Även om länderna presterar på ett tillfredsställande sätt när det gäller att uppföra nya lågenergibyggnader fortsätter de att kämpa med att minska koldioxidutsläppen i befintliga fastigheter. NZRI drar slutsatsen att alla länder utanför Storbritannien har underutvecklade eftermonteringsmarknader med tröghet, kapitalkostnader och bristande medvetenhet om fördelarna bland sina huvudsakliga utmaningar.
I hela värdekedjan för fastigheter, inklusive utvecklare, investerare, ägare/nyttjare och långivare, har varje intressent en viktig roll att spela för att uppfylla nettonollmålen på resan mot att utveckla och eftermontera gröna byggnader. I Kanada till exempel, där byggnadssektorn har bedömts behöva en grön omställning, har man beslutat att byggnadssektorns utsläpp av växthusgaser kan minskas med 17 % jämfört med nivåerna år 2005 genom att bygga alla nya stora byggnader efter nettonollstandarder från 2017 till 2030. Alternativt kan samma utsläpp minskas med maximalt 51 % genom att uppgradera befintliga byggnader med gröna lösningar.
I grunden måste intressenter i värdekedjan stå enade för att hantera klimatförändringarna – antingen genom att finansiera nya byggnadsprojekt eller uppdatera befintliga byggnader. Baserat på 2020 års bedömningsresultat för fastigheter från GRESB (Global ESG Benchmark for financial markets) verkar detta vara på gång, och investerarnas krav på ESG-data har ökat deltagandet i bedömningen med 22 %.
Fastighetsägare, investerare och företagsnyttjare måste gå samman för att utforska kortfristiga och långsiktiga investeringar i energiomställningen. Hyresgäster brukar tänka mindre än fem år framåt, medan fastighetsägare och hyresvärdar i allmänhet arbetar med en tidsram på 15–30 år. Båda perspektiven kommer att vara viktiga.
Förhoppningsvis har det här första blogginlägget gjort dig uppmärksam på den viktiga roll som fastighetsägare och fastighetsförvaltare kommer att spela på vår resa mot global hållbarhet. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att utveckla de specifika utmaningarna för fastighetsvärdekedjan under den här resan – till exempel bristen på tillförlitliga data för hållbarhetsredovisning.
Om du vill ha något intressant att läsa under tiden vill jag gärna guida dig mot ett forskningsarbete från KPMG som kan inspirera dig att utforska möjligheter i övergången till en mer hållbar framtid.
