Ur ett redovisningsperspektiv skulle förvaltningen av tillgångar till exempel vanligtvis kretsa kring det värde som dessa tillgångar representerar i balansräkningen.
Ur en facilities manager perspektiv börjar dock den typ av poster som faller under kategorin ”tillgångar” att utvidgas bortom balansräkningen till att omfatta alla fysiska föremål eller saker (stora som små) som måste underhållas eller förvaltas.
Jag hade till exempel ett samtal med en facility manager på en bank som verkligen vidgade mina vyer. När man tänker på en bank tänker man på de traditionella assets som måste underhållas för att de ska kunna tillhandahålla sina tjänster, såsom fastigheter och bankomater. Men redan efter en kort stund i samtalet med denna facility manager blev det tydligt att han hade mycket mer att hantera än traditionella assets och rumsplanering. Han började prata om de samhällsevenemang som hans bank stöder och deltar i, och hur han var ansvarig för företagets skåpbil, tälten och brädspelen. Han sa att det faktiskt var brädspelen och den tid det tog att ständigt hålla reda på dem som gav honom mest huvudbry som facility manager.
När man tänker på något som har värde för en bank är det uppenbart att ett brädspel inte hamnar högst upp på listan. Men för denna facility manager var det en del av hans ansvar. Det var något som tog upp hans tid och energi och påverkade hur han skötte sitt dagliga arbete. I traditionell mening var avkastningen på investeringen (ROI) för ett brädspel inte likvid och det har inte mycket värde i balansräkningen, men det är en asset som måste förvaltas och som bidrar till att skapa en positiv varumärkeskännedom för banken.
Plötsligt började jag tänka på assets på ett annat sätt. När man frågar sig ”Vad är viktigt?” börjar man se vilka olika typer av assets som behöver hanteras beroende på bransch, roll och företag.
