År 2027 uppskattar UC Irvine Division of Continuing Education (DCE) att upp till 40 procent av Facility Management-cheferna kommer att börja gå i pension. Det är bara sex år från nu. Samtidigt blir avtal allt mer komplexa med integrerade tjänstekrav, nya ”digital first”-konkurrenter växer fram, kompetensluckorna hos arbetskraften ökar och många befintliga tjänsteleverantörers processer är långsamma och dyra. Listan kan göras lång. Inte att glömma är effekterna av COVID-19 på branschen. Det är tuffa tider.
Men allt är inte nattsvart. När företag börjar överväga att öppna sina kontor igen, skulle det då inte vara bra om din verksamhet klarar av att hantera många av de utmaningar som väntar och samtidigt leverera de utökade tjänster som kunderna kommer att efterfråga? En strategi för hyperautomation är kanske en tjänsteleverantörs nya främsta konkurrensfördel. I 2020 års förutsägelser för 2021 identifierade Gartner hyperautomation som en växande trend inom affärsprocesser. Hyperautomation kan bäst beskrivas som en strategi för att automatisera och optimera affärsprocesser från början till slut med hjälp av olika tekniker.
Hyperautomation tar inte bort personer från processen, utan hjälper dem bli mer effektiva, samtidigt som riskerna för fel minskar. Det ökar också möjligheterna att förbättra marginalerna och leverera nya tjänster. Hyperautomation tar bort datasilor från en tjänsteleverantör för att hjälpa medarbetare omvandla data till intelligent information för att göra processer mer effektiva och produktiva. Med hjälp av verktyg som BI-programvara (Business Intelligence), maskininlärning och robotprocessautomation kan rådata omvandlas för att förbättra processeffektiviteten och öka tillväxten.
För tjänsteleverantörer av fastighets- och arbetsplatsförvaltning har denna intelligenta information den extra fördelen att den stödjer nya affärsmodeller, skapar nya tjänster och ökar intäkterna. Låt oss titta på några möjliga scenarier.
Det kan vara svårt att exakt fastställa lämpliga avgifter för tjänsteavtal, särskilt avtal som omfattar nyligen erbjudna tjänster. Ofta stämmer inte avtalsavgiften och projektomfattningen överens, vilket innebär att tjänsteleverantörerna får göra mer med mindre.
Data för att göra mer exakta prognoser över avtalsavgifter ligger inom räckhåll för de flesta tjänsteleverantörer. Den är bara utspridd över flera databaser, vissa digitala och vissa pappersbaserade, i olika format och eventuellt har den kvalitetsproblem. En datahanteringsstrategi baserad på hyperautomation ger tjänsteleverantörer centralt lokaliserade och validerade historiska data. Detta gör det möjligt för avtalsförhandlare att bättre förstå sammanhanget och den verkliga kostnaden för tidigare aktiviteter när de svarar på en anbudsförfrågan. Det hjälper tjänsteleverantörerna att uppfylla kundernas förväntningar och samtidigt bibehålla eller öka intäkterna.
Det andra användningsfallet för hyperautomation är identifiering av möjligheter för att generera ytterligare intäkter av att vara en strategisk partner.
Tjänsteleverantörer kan använda BI-verktyg och datahantering i realtid för att förutsäga värdet av underhållsaktiviteter eller ersätta tillgångar. Blir besparingarna större om en organisation ersätter vissa tillgångar nu eller väntar lite längre? Bör de uppmana kunden att fortsätta hyra en viss byggnad när data om byggnadens beläggningsgrad, miljöfaktorer och underhållsstatus kombinerats? Frågor som dessa kan kategoriseras till hållbar tillgångsförvaltning, en strategi för att optimera den totala ägandekostnaden för fastighetsportföljer.
Att ha tillgång till data i realtid och affärsinformation gör dessutom att tjänsteleverantörer lättare kan identifiera de extra projekt som verkligen gynnar deras kunder. Detta kan antingen vara ytterligare arbete utöver ett befintligt avtal eller en överenskommelse där tjänsteleverantören får en bonus för projekt som gör att kunden sparar pengar på lång sikt. I båda scenarierna ökar tjänsteleverantören vinsten och kunden ser kostnadsbesparingar.
Detta användningsfall baseras på tanken att tjänsteleverantören kan kommersialisera data och information tillbaka till sina kunder, i stället för att bara leverera operativa tjänster.
Den tredje affärsmodellen fokuserar på slutanvändaren. Många tjänsteleverantörer anser sig ha två kunder: den verksamhet som undertecknade ett avtal och användarna av kundens fastigheter, arbetsplatser och tillgångar. Eftersom tillfredsställelsen hos båda kommer påverka förnyandet av ett avtal, måste tjänsteleverantörerna ta hänsyn till slutkonsumentens önskemål. Hyperautomationsstrategier som integrerar attitydanalyser med konsumentengagemangsprogram gör det möjligt för tjänsteleverantörer att anpassa sina tjänster baserat på individuellt beteende för att säkerställa kundlojalitet och expansion. Business to Business (B2B) övergår till Business to Business to Consumer (B2B2C).
Den underliggande tekniken för att implementera en hyperautomationsstrategi, oavsett om det är OCR, robotprocessautomation (för datainsamling) eller en central företagsplattform för affärsinformation, finns redan idag. Det krävs dock ansträngningar för att införliva och dra nytta av fördelarna med dessa och andra affärsanvändningsfall. Tjänsteleverantörer är ofta upptagna med den dagliga verksamheten, och även de mest innovativa tjänsteleverantörerna kan ha nytta av en extern partner för att få en knuff i rätt riktning.
Vilka användningsfall av hyperautomation kollar du närmre på? Vilka är mest tilltalande? Om du vill veta mer om hur en hyperautomationsstrategi kan vara till nytta för ditt företag kan du göra vår interaktiva bedömning.
