People walking in the green office

Hållbarhet och fastighetsförvaltning: vad innehåller en metod? - Del 1

Om du tittar på olika företagswebbplatser hittar du snabbt deras åtaganden för miljöhållbarhet. På webbplatserna, och i många fall även i årsrapporter, finns mål för energibesparing, minskade utsläpp av växthusgaser, vattenskydd och andra miljömässiga åtaganden. Det är tydligt att företag har upptäckt att hållbarhet är bra PR, men det är mer än bara ett hett ämne. Företagen förstår värdet av åtaganden för att skydda och förbättra miljön.

Vad som kan vara mindre tydligt för många företag är hur man ska gå tillväga för att uppnå målen efter att de har offentliggjorts. Hur tar du dig från den plats där du befinner dig idag till den plats där du vill vara i framtiden? Hur mäter du framsteg för att vara säker på att du är på rätt spår?

När jag läste på om det här kom jag över en intressant bok som heter The Sustainability Transformation, av Alan AtKisson, en svensk författare som är framstående inom hållbarhet och som utvecklat en metod för hållbarhetsprojekt. AtKisson berättar om en metod i fyra steg:

1. Indikatorer

”Signaler som berättar för oss om vad som händer med världen.” Det är AtKissons enkla definition av indikatorer - och en helt logisk sådan. Alla försök till förändring börjar naturligtvis med observation och bedömning av aktuella förhållanden – och det är ganska uppenbart varför: Utan observation och bedömning, hur kan du då veta vad som behöver förändras eller vad som kan förändras? Han jämför miljöhållbarhetsindikatorer med signalerna som kroppen sänder ut vid sjukdom eller infektion och beskriver dem som absolut nödvändiga, eftersom problemen kan förbli osynliga utan dem.

2. System

Indikatorer kopplas samman och bildar system, som AtKisson beskriver som ”en väv av relationer mellan orsak och verkan”. Han betonar vikten av ”systematiskt tänkande”, förmågan att urskilja relationerna mellan orsak och verkan, och andra typer av relationer som han ser som en grundläggande mänsklig förmåga – en kompetens som är oumbärlig för hållbarhetsinitiativ.

Det är viktigt att notera att system är dynamiska. De har regler och beteenden, både naturliga och ålagda. De har punkter där förändringar kan göras och andra punkter där förändringar inte kan göras utan enorma kostnader eller störningar. Och det viktigaste är att de interagerar med varandra. Förändringar i ett system kan få enorma och oväntade konsekvenser i ett annat.

3. Innovation

När ditt mål är att förbättra ditt sätt att arbeta måste du förnya dig. Nya idéer är alltså hårdvaluta. Ett problem: Många idéer kostar mycket pengar. AtKisson skriver om hållbarhetsprojekt i termer som är välbekanta för fastighetsförvaltare: ”Du måste hitta sätt att skapa storskaliga förändringar med småskaliga budgetar utifrån interventionsstrategier med stor hävstångseffekt.” Med andra ord, leta efter områden där en liten förändring kan ha stor inverkan. Gör mer med mindre. Det är något som fastighetsförvaltare alltid har fått hantera.

4. Strategi

AtKisson definierar strategi i den enklaste av termer: En plan för att ta sig från en plats till en annan. Det kan vara så att strategi kan definieras så enkelt eftersom komplexiteten i indikatorer, system och innovation redan har tagits upp. Strategi utgår från en grund bestående av komplexa delar. Det innebär inte att själva strategierna är enkla.

Hållbarhetsstrategi har två komponenter som ofta måste utföras stegvis: Begränsa ytterligare skada från befintligt beteende och sedan förbättra resultaten. Eftersom det inte finns några givna regler för framgång i det pågående arbetet med att rädda miljön måste strategier sannolikt omfatta gott om utrymme för vidareutveckling, fel och omvärdering av data mot bakgrund av resultaten. Om du vill läsa om åtta omvandlingstrender som organisationer undersöker för att förbättra hållbarheten kan du läsa den här rapporten från Frost & Sullivan.

Fastighetsförvaltning och hållbarhetsinitiativ bildar en naturlig allians

När jag fortsatte djupdyka i AtKissons texter började jag se att det fanns starka kopplingar mellan den process han beskriver och verksamheten för fastighetsförvaltning (för de som är bekanta med Planon samlar AtKisson dessa fyra steg under termen ”Accelerator”). Med tanke på att byggnader sägs ansvara för 40 procent av världens energianvändning förefaller detta släktskap med fastighetsförvaltning vara ganska relevant.

Fastighetsansvariga har inte bara möjlighet att delta i organisationsarbete med hållbarhet som mål, de är väl positionerade för att leda arbetet. Det är dock viktigt att påpeka att hållbarhet kan vara ett lurigt ord. Fastighetsansvariga arbetar med att stödja hållbara system, i den meningen att deras uppgift är att se till att alla system i deras byggnader alltid fungerar. Att bidra med miljöhållbarhet är ytterligare ett lager ovanpå det.

I nästa blogg, Del 2, går jag igenom AtKissons fyra steg med fokus på fastigheter och fastighetsförvaltning och visar att yrkesverksamma inom fastighetsförvaltning och hållbarhet kan skapa stora värden genom att arbeta tillsammans.

Portrait of David Karpook, Sr. Business Consultant, Planon

David Karpook

Manager Partner Program

David har över 30 års erfarenhet inom RE & FM-branschen och har hanterat projekt över hela världen som kund, leverantör, systemimplementerare, utbildare och strateg. David är ordförande för OSCRE International, en standardiseringsorganisation för fastighetsbranschen. Han är en aktiv medlem av IFMA och 2016 Associate Member of the Year. David är även ordförande för IFMA:s Real Estate Advisory & Leadership community (REAL) och medlem i IFMA Foundations Global Workforce Initiative.

Dela den här artikeln